\ \ **[Take Concrete Action](https://takeconcreteaction.info/)** är en massaktion mot Cementa utanför Slite på Gotland 25 - 27 augusti.


I detta avsnitt får du veta mer om aktionen och om Cementas klimat- och miljöförstörande verksamhet, hur politikerna håller verksamheten om ryggen och ändrar på lagar för att gynna denna fossilindustri.

Cementa släpper ut mest mest koldioxid per år av alla företag i Sverige, med drygt 1,9 miljoner ton 2020. Det motsvarar cirka 3-4 procent av ALLA utsläpp av växthusgaser som sker inom Sveriges gränser.

Mycket av Cementas utsläpp kommer ifrån förbränning av kol –som tills nyligen till stor del importerades från Ryssland.
 Förutom klimatet hotar Cementa lokalbornas dricksvatten och jordbruk.

Globalt har cementproduktionen ett gigantiskt koldioxid-avtryck – minst 8 procent av de globala utsläppen kommer ifrån Cementindustrin, vilket är mer än den globala flygindustrins utsläpp! Dessutom ökar produktionen av cement för varje år som går. Om Cementproduktionen var ett land, skulle det vara den tredje största utsläpparen, efter Kina och USA.


GOD LYSSNING!

Frida Ekerlund, är klimatsamtals och ekocivilkuragetränare i projektet Klimatprata som drivs av Vardagens civilkurage. Syftet är att bidra till fler konstruktiva klimatsamtal och mer aktivism.

Klimatpodden är helt fristående och reklamfri. Om du vill stötta arbetet med att göra podden så är du välkommen att sätta in en valfri summa på Klimatpoddens swishkonto: 123 396 2974! Tack!

Johan Rockström är professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet och professor i jordsystemforskning vid universitetet i Potsdam samt chef för Potsdaminstitutet för klimatforskning.
Nyligen gav han ut boken Jorden - vår planets historia och framtid tillsammans med kollegan Owen Gaffney. Där beskriver de vår planets fascinerande historia - från den anhopning av gaser och partiklar som kretsade kring solen och som gjorde livet möjligt på vår planet, till homo sapiens angrepp på detta liv och denna planet.
Enligt Johan Rockström är det nu bara åtta år kvar av det årtionde som enligt honom är avgörande för vilken framtid vi går till mötes. Utsläppen av växthusgaser måste halveras till 2030, vilket innebär utsläppsminskningar på 7 procent per år.

– Vi har inte börjat ännu och det finns alldeles för lite som pekar på att vi kommer att klara det. Ord går ännu inte till handling och det gör mig djupt oroad, säger Rockström.

Om du vill stötta arbetet med att göra Klimatpodden så är du välkommen att sätta in en valfri summa på Klimatpoddens swishkonto: 123 396 2974.

Sanna Ghotbi är expert på medborgardeltagande på Digidem Lab i Göteborg, som erbjuder tjänster och utvecklar metoder och verktyg för framtidens deltagande demokrati.

För att lyckas genomföra den enorma omställning som vi måste göra är det förstås enormt viktigt att också stärka demokratin. Därför kan medborgarråd vara en avgörande metod för att vanliga människor ska få vara med och forma politiken. Det är ju ganska uppenbart att dagens politiska system inte klarar av att fatta de nödvändiga besluten för att undvika klimatkrisens värsta effekter.

Mer information
Se denna föreläsning om medborgarråd med Sanna

Katharine Hayhoe is a climate scientist and chief scientist for The Nature Conservancy. She is also the Endowed Professor in Public Policy and Public Law and a Professor at Texas Tech University.

She has been named a United Nations Champion of the Earth and one of Time ’s 100 Most Influential People.

Katharine was a lead author for the U.S. Second, Third, and Fourth National Climate Assessments, hosts the PBS digital series Global Weirding, and has written for The New York Times.

Her TED Talk “The Most Important Thing You Can Do to Fight Climate Change: Talk About It” has been viewed over 5 million times. She has a BSc in physics and astronomy from the University of Toronto and an MS and a PhD in atmospheric science from the University of Illinois at Urbana-Champaign.

Katharine Hayhoe has been called One of the nations most effective communicators on climatechange, by the New York times and in September her new book Saving Us, A Climate Scientist's Case for Hope and Healing in a Divided World, was published.

Photo: Ashley Rodgers

Dagens gäst är Maths Nilsson. Vi träffades i Stockholm i början av sommaren för att prata om hans nya bok: Spelet om klimatet- Vem kan man lita på i klimatdebatten?
I boken beskriver han hur välorganiserade krafter, framför allt oljeindustrin, sedan slutet av 1980-talet agerat för att få allmänheten, politiker och journalister att tvivla på klimatforskarnas slutsatser. Allt för att skydda sina ekonomiska och ideologiska intressen.

Maths Nilsson pluggade kemi på Lunds Universitet och jobbade sedan inom läkemedelsindustrin i Södertälje, där han fortfarande jobbar, men nu på deltid, för att bland annat skriva böcker.

Han har gett ut flera böcker. 2011 debuterade Nilsson med boken Själseld i genren magisk realism, som beskrevs som "en spännande förbannelsehistoria som kryddas med mycket fina skildringar från Öland".[[3]](https://sv.wikipedia.org/wiki/Maths_Nilsson_(f%C3%B6rfattare)#cite_note-3) 

År 2017 gav han ut boken Tvivel - En bok om faktaförvirring. Boken redogör för historien bakom flera klassiska miljöfrågor som klimathotet, surt regn och skogsdöden på åttiotalet, DDT, ozonhålet samt alla de kemikalier vi numera omger oss med. Frågor där vetenskapliga fakta ställs mot ekonomiska intressen, ideologiska ståndpunkter och känslor.[[5]](https://sv.wikipedia.org/wiki/Maths_Nilsson_(f%C3%B6rfattare)#cite_note-5)

Jag upptäckte Maths på twitter där han med ett beundransvärt tålamod gång på gång bemöter klimathotskeptikernas felaktiga påståenden med fakta.

Mats driver också en blogg om klimatfrågor där han bland annat bemöter debattörer och forum som Elsa Widding, Lars Bern, SwebbTv, Klimatupplysningen och Bjørn Lomborg.\

\

Kimberly Nicholas is a sustainability scientist at Lund University. She is the author of UNDER THE SKY WE MAKE: How to be Human in a Warming World, and the monthly climate newsletter We Can Fix It.
Born and raised on her family’s vineyard in Sonoma, California, she studied the effect of climate change on the California wine industry for her PhD in Environment and Resources at Stanford University.
Her goal is to understand how to steward ecosystems to support a good life for everyone alive today, and leave a thriving planet for future generations.
I met Kimberly in her yard in Lund in the middle of June to talk about her new book and what its like to be a climate scientist during this escalating climate crises, how to make people aware of the fact that we need to act now and that we need to change our exploitation mindset into a regeneration mindset and redefine what a good life is really about. We also talked about why feelings are so important and the need to make space for grief, but also for visions and how we as individuals have much more power to make meaningful change than most of us realise.

Frida Hylander jobbar med Klimatpsykologerna, driver en psykologmottagning och yogastudio i Lund. Hon har skrivit boken "Klimatpsykologi" och är dessutom humanekolog.
Vi träffades i Malmö 26 april för ett långt samtal om vad psykologin kan lära oss om hur vi kan arbeta på ett klokt sätt i klimatarbetet, hur vi påverkas som människor av att leva med den ständigt närvarande klimatkrisen. Hur är det egentligen att vara engagerad i en så stor och komplex fråga som klimatfrågan? Och hur kan man göra det på ett så hållbart och effektivt sätt som möjligt?

Klimatpsykologerna

Boken Klimatpsykologi

Jonas Ebbesson, professor i miljörätt och föreståndare för Stockholms miljörättscentrum, vid Stockholms universitet. Jag träffade Jonas för att prata om hur kampen för klimatet kan föras rättsligt och hur klimatkrisen hänger ihop med de mänskliga rättigheterna.
Jonas berättar om olika exempel  på rättsliga processer om klimatet som Urgenda-fallet där Nederländernas Högsta domstol i december 2019 gav miljöorganisationen Urgenda rätt mot landets regering. Domen innebar att den nederländska regeringen måste minska utsläppen från växthusgaser med minst 25 procent till slutet av 2020, jämfört med 1990 års nivåer. Vi pratar också om Aurora där svenska ungdomar vill stämma den svenska staten med hänvisning till barnkonventionen och om fallet där 33 europeiska stater stäms i europadomstolen av sex  portugisiska ungdomar. 

Fakta om:
Jonas Ebbesson
Urgenda-målet
Aurora

Staffan Laestadius är nationalekonom och professor emeritus i industriell omvandling. Han är också senior rådgivare vid den oberoende tankesmedjan Global Utmaning.
I det här avsnittet diskuterar vi hans senaste bok, En strimma av hopp- Klimatkrisen och det postfossila samhället.
Staffan har också gett böckerna "Klimatet och välfärden" (2013) och "Klimatet och omställningen" (2018) där han analyserar det nödvändiga och möjliga med en mycket snabbare och mer genomgripande klimatomställning än den som vi knappt har påbörjat.
Samtalet är inspelat i samarbete med Göteborgs stadsbibliotek den 23 mars 2021.

Vill du hellre se den filmade inspelningen av samtalet hittar du den här!